Hade ställt in mig på att försöka mig på milen i fredags! Talade om det på jobbet så att jag inte skulle backa ur... Benen kändes lite tunga efter onsdagens boxpass med Carro men jag tänkte att träningsvärken går bort med träning eller hur?!
Jag började lunka i 7,5 km/h. Tänkte att jag går ut i ett tempo som det fanns en chans att jag skulle orka springa 10 km. De första km gick bra men sedan kommer tankarna. Orkar jag, gör det ont någonstans jag fick säga till mig själv att skärpa till mig och försöka få positiva tankar! Jag kom på att jag bara hade tråkigt. Jag lunkade på ökade farten ibland och sänkte den ibland.
Som tur var så följde min vän och kollega Jessica med och sprang på bandet jämte mig. Hon sprang klart och då hade jag mindre än 2 km kvar. Hon stod och strechade och pushade mig den sista km.
ANDAS, SLÄPP LÖPBANDET, TITTA UPP OCH FRAMÅT, INTE LÅNGT KVAR, ANDAS IN GENOM NÄSAN UT GENOM MUNNEN, KOM IGEN, DU ORKAR OSV.
Energin i kroppen var slut. MEN jag lyckades genomföra det! Jag är jättenöjd. Nu skall jag hålla i detta. Boxen och Tabatan har hjälpt mig mycket då det är konditionshöjande. Men nu kommer jag inte att köra Tabatan så mycket mer då jag måste ha springkondisen! Så nu är det två löppass och ett boxpass i veckan. Blir det något mer så är det bonus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar